Svenska kräftor

SVENSKA KRÄFTOR



Att äta kräftor i Sverige har både gamla och kungliga anor. Seden har som så många andra importerats från kontinenten. I skriftliga källor berättas det att munkarna under medeltiden konsumerade stora mängder kräftor under fastan. Kräftan räknades som fisk och var tillåten när det rådde köttförbud. Så småningom blev det även mode att äta kräftor och andra skaldjur hos de kungliga hoven och adeln. Detta mode spred sig även till Sverige.Första gången kräftor nämns i svensk gastronomi är i ett brev från Erik XIV till fogden på Nyköpingshus daterat 1562 där kungen befaller att man ska skaffa fram så många kräftor som möjligt inför hans syster Annas bröllop. Vi vet också att kung Erik odlade kräftor i de vattenfyllda vallgravarna runt Kalmar slott. På den tiden åts kräftorna inte hela och kalla utan de var i stället huvudingrediens i olika sorters färser och stuvningar.I Kajsa Wargs kokbok från 1700-talet finns gamla recept nertecknade på hur man lagar kräftkaka, kräftkorv och stuvade rudor med kräftstjärtar. När man började äta kräftorna hela kokades de som vi gör idag, men de serverades fortfarande rykande varma. Det var först i slutet av 1800-talet som kräftorna tilläts svalna i sitt eget spad för att sedan serveras kalla dekorerade med kvistar av krondill.Kräftskivan - vår ursvenska mattradition är tvärtemot vad vi gärna vill tro en ganska ung företeelse. Ordet kräftskiva dök inte upp i pressen förrän på 1930-talet. Det egentliga ursprunget finner vi i den borgerliga kräftsupen från slutet på 1800-talet. Då, när nationalromantiken stod i full blom, tog man farväl av sommaren med kräftor på verandor och i bersåer runtom i landet. Så småningom blev det allt populärare att ställa till med kräftkalas. Den ökande konsumtionen och den växande kräftexporten blev till slut ett hot mot den svenska flodkräftan. För att undvika utfiskning infördes i slutet av 1800-talet restriktioner för kräftfiske, och så småningom fick vi ett premiärdatum fastställt till den 8 augusti. På så vis blev kräftskivan fixerad i tiden. 1907 drabbades våra vatten av kräftpest som nära nog slog ut vår inhemska flodkräfta. 1969 inplanterades 60000 pestresistenta amerikanska signalkräftor i 60 svenska vatten. Trots att den fixa premiären är borttagen sedan 1993 och kräftan får säljas året runt, tycker många ändå att den rätta tiden för kräftskiva är i augusti, under augustimånen.
Klicka på rubriken för mer information om Svenska Kräftor.

Fiska Kräftor

Kräftor 2010

Kräftor

Kräftor

Konsten att koka Kräftor
Börja med 2 liter vatten i grytan, använd 12-15 liters kokkärl. Tag sedan 1 liter vatten till varje tjog (20 st) kräftor. OBS! Vid varje kok rekommenderas max 5 tjog.

Rör ned 30-35 gram grovt salt (havssalt) per liter vatten samt 1 sockerbit till varje tjog kräftor.

Använd rikligt med dill 3-5 stjälkar med kronor per tjog kräftor. Dillkronorna avskiljes från stjälken. Dillstjälkarna krossas en aning med mortel eller liknande och klipps sedan i 4-5 cm långa bitar, dessa läggs i vattnet under uppkoket.

Under tiden som vattnet kokar upp placeras kräftorna i diskhon under rinnande vatten, kräftorna bör ha varit sumpade i ett dygn.

Några minuter innan vattnet kokar upp tas kräftorna upp ur vattnet så att det mesta av sköljvattnet avlägsnas.

När vattnet kokat upp ordentligt, tag 8-12 kräftor i ett durkslag och lägg dem i det kokande vattnet (sortera ut de största kräftorna och börja med dem först). Bered plats i kastrullen med en träsked eller liknande och lägg i nya omgångar med kräftor. När alla kräftor kommit på plats, kontrollera att alla ligger under vatten. Lägg därefter dillkronorna över kräftorna (med kronorna nedåt). OBS! Använd ej locket vid kokning och avkylning.

När vattnet börjar sjuda igen tas tiden 10 minuter. Skum som flyter på vattnet tas bort med sked. OBS! Se noga till att vattnet ej kokar, endast sjuder. Efter 10 minuter, ställ ut kokkärlet för avkylning. Börja avkylningen med en flaska lättöl. För undvikande av bakterietillväxt, rör ej spadet med händerna.

Svenska kräftor

Svenska kräftor



Att äta kräftor i Sverige har både gamla och kungliga anor. Seden har som så många andra importerats från kontinenten. I skriftliga källor berättas det att munkarna under medeltiden konsumerade stora mängder kräftor under fastan. Kräftan räknades som fisk och var tillåten när det rådde köttförbud. Så småningom blev det även mode att äta kräftor och andra skaldjur hos de kungliga hoven och adeln. Detta mode spred sig även till Sverige.Första gången kräftor nämns i svensk gastronomi är i ett brev från Erik XIV till fogden på Nyköpingshus daterat 1562 där kungen befaller att man ska skaffa fram så många kräftor som möjligt inför hans syster Annas bröllop. Vi vet också att kung Erik odlade kräftor i de vattenfyllda vallgravarna runt Kalmar slott. På den tiden åts kräftorna inte hela och kalla utan de var i stället huvudingrediens i olika sorters färser och stuvningar.I Kajsa Wargs kokbok från 1700-talet finns gamla recept nertecknade på hur man lagar kräftkaka, kräftkorv och stuvade rudor med kräftstjärtar. När man började äta kräftorna hela kokades de som vi gör idag, men de serverades fortfarande rykande varma. Det var först i slutet av 1800-talet som kräftorna tilläts svalna i sitt eget spad för att sedan serveras kalla dekorerade med kvistar av krondill.Kräftskivan - vår ursvenska mattradition är tvärtemot vad vi gärna vill tro en ganska ung företeelse. Ordet kräftskiva dök inte upp i pressen förrän på 1930-talet. Det egentliga ursprunget finner vi i den borgerliga kräftsupen från slutet på 1800-talet. Då, när nationalromantiken stod i full blom, tog man farväl av sommaren med kräftor på verandor och i bersåer runtom i landet. Så småningom blev det allt populärare att ställa till med kräftkalas. Den ökande konsumtionen och den växande kräftexporten blev till slut ett hot mot den svenska flodkräftan. För att undvika utfiskning infördes i slutet av 1800-talet restriktioner för kräftfiske, och så småningom fick vi ett premiärdatum fastställt till den 8 augusti. På så vis blev kräftskivan fixerad i tiden. 1907 drabbades våra vatten av kräftpest som nära nog slog ut vår inhemska flodkräfta. 1969 inplanterades 60000 pestresistenta amerikanska signalkräftor i 60 svenska vatten. Trots att den fixa premiären är borttagen sedan 1993 och kräftan får säljas året runt, tycker många ändå att den rätta tiden för kräftskiva är i augusti, under augustimånen.
Klicka på rubriken för mer information om Svenska Kräftor.

Svenska Kräftor

SVENSKA KRÄFTOR



Att äta kräftor i Sverige har både gamla och kungliga anor. Seden har som så många andra importerats från kontinenten. I skriftliga källor berättas det att munkarna under medeltiden konsumerade stora mängder kräftor under fastan. Kräftan räknades som fisk och var tillåten när det rådde köttförbud. Så småningom blev det även mode att äta kräftor och andra skaldjur hos de kungliga hoven och adeln. Detta mode spred sig även till Sverige.Första gången kräftor nämns i svensk gastronomi är i ett brev från Erik XIV till fogden på Nyköpingshus daterat 1562 där kungen befaller att man ska skaffa fram så många kräftor som möjligt inför hans syster Annas bröllop. Vi vet också att kung Erik odlade kräftor i de vattenfyllda vallgravarna runt Kalmar slott. På den tiden åts kräftorna inte hela och kalla utan de var i stället huvudingrediens i olika sorters färser och stuvningar.I Kajsa Wargs kokbok från 1700-talet finns gamla recept nertecknade på hur man lagar kräftkaka, kräftkorv och stuvade rudor med kräftstjärtar. När man började äta kräftorna hela kokades de som vi gör idag, men de serverades fortfarande rykande varma. Det var först i slutet av 1800-talet som kräftorna tilläts svalna i sitt eget spad för att sedan serveras kalla dekorerade med kvistar av krondill.Kräftskivan - vår ursvenska mattradition är tvärtemot vad vi gärna vill tro en ganska ung företeelse. Ordet kräftskiva dök inte upp i pressen förrän på 1930-talet. Det egentliga ursprunget finner vi i den borgerliga kräftsupen från slutet på 1800-talet. Då, när nationalromantiken stod i full blom, tog man farväl av sommaren med kräftor på verandor och i bersåer runtom i landet. Så småningom blev det allt populärare att ställa till med kräftkalas. Den ökande konsumtionen och den växande kräftexporten blev till slut ett hot mot den svenska flodkräftan. För att undvika utfiskning infördes i slutet av 1800-talet restriktioner för kräftfiske, och så småningom fick vi ett premiärdatum fastställt till den 8 augusti. På så vis blev kräftskivan fixerad i tiden. 1907 drabbades våra vatten av kräftpest som nära nog slog ut vår inhemska flodkräfta. 1969 inplanterades 60000 pestresistenta amerikanska signalkräftor i 60 svenska vatten. Trots att den fixa premiären är borttagen sedan 1993 och kräftan får säljas året runt, tycker många ändå att den rätta tiden för kräftskiva är i augusti, under augustimånen.
Klicka på rubriken för mer information om Svenska Kräftor.

Svenska Kräftor

Kräftfiske

Kräftfiske

Koka Kräftor

Konsten att koka Kräftor
Börja med 2 liter vatten i grytan, använd 12-15 liters kokkärl. Tag sedan 1 liter vatten till varje tjog (20 st) kräftor. OBS! Vid varje kok rekommenderas max 5 tjog.

Rör ned 30-35 gram grovt salt (havssalt) per liter vatten samt 1 sockerbit till varje tjog kräftor.

Använd rikligt med dill 3-5 stjälkar med kronor per tjog kräftor. Dillkronorna avskiljes från stjälken. Dillstjälkarna krossas en aning med mortel eller liknande och klipps sedan i 4-5 cm långa bitar, dessa läggs i vattnet under uppkoket.

Under tiden som vattnet kokar upp placeras kräftorna i diskhon under rinnande vatten, kräftorna bör ha varit sumpade i ett dygn.

Några minuter innan vattnet kokar upp tas kräftorna upp ur vattnet så att det mesta av sköljvattnet avlägsnas.

När vattnet kokat upp ordentligt, tag 8-12 kräftor i ett durkslag och lägg dem i det kokande vattnet (sortera ut de största kräftorna och börja med dem först). Bered plats i kastrullen med en träsked eller liknande och lägg i nya omgångar med kräftor. När alla kräftor kommit på plats, kontrollera att alla ligger under vatten. Lägg därefter dillkronorna över kräftorna (med kronorna nedåt). OBS! Använd ej locket vid kokning och avkylning.

När vattnet börjar sjuda igen tas tiden 10 minuter. Skum som flyter på vattnet tas bort med sked. OBS! Se noga till att vattnet ej kokar, endast sjuder. Efter 10 minuter, ställ ut kokkärlet för avkylning. Börja avkylningen med en flaska lättöl. För undvikande av bakterietillväxt, rör ej spadet med händerna.

Trappy Kräftredskap

Koka Kräftor

Svenska Kräftor

SVENSKA KRÄFTOR



Att äta kräftor i Sverige har både gamla och kungliga anor. Seden har som så många andra importerats från kontinenten. I skriftliga källor berättas det att munkarna under medeltiden konsumerade stora mängder kräftor under fastan. Kräftan räknades som fisk och var tillåten när det rådde köttförbud. Så småningom blev det även mode att äta kräftor och andra skaldjur hos de kungliga hoven och adeln. Detta mode spred sig även till Sverige.Första gången kräftor nämns i svensk gastronomi är i ett brev från Erik XIV till fogden på Nyköpingshus daterat 1562 där kungen befaller att man ska skaffa fram så många kräftor som möjligt inför hans syster Annas bröllop. Vi vet också att kung Erik odlade kräftor i de vattenfyllda vallgravarna runt Kalmar slott. På den tiden åts kräftorna inte hela och kalla utan de var i stället huvudingrediens i olika sorters färser och stuvningar.I Kajsa Wargs kokbok från 1700-talet finns gamla recept nertecknade på hur man lagar kräftkaka, kräftkorv och stuvade rudor med kräftstjärtar. När man började äta kräftorna hela kokades de som vi gör idag, men de serverades fortfarande rykande varma. Det var först i slutet av 1800-talet som kräftorna tilläts svalna i sitt eget spad för att sedan serveras kalla dekorerade med kvistar av krondill.Kräftskivan - vår ursvenska mattradition är tvärtemot vad vi gärna vill tro en ganska ung företeelse. Ordet kräftskiva dök inte upp i pressen förrän på 1930-talet. Det egentliga ursprunget finner vi i den borgerliga kräftsupen från slutet på 1800-talet. Då, när nationalromantiken stod i full blom, tog man farväl av sommaren med kräftor på verandor och i bersåer runtom i landet. Så småningom blev det allt populärare att ställa till med kräftkalas. Den ökande konsumtionen och den växande kräftexporten blev till slut ett hot mot den svenska flodkräftan. För att undvika utfiskning infördes i slutet av 1800-talet restriktioner för kräftfiske, och så småningom fick vi ett premiärdatum fastställt till den 8 augusti. På så vis blev kräftskivan fixerad i tiden. 1907 drabbades våra vatten av kräftpest som nära nog slog ut vår inhemska flodkräfta. 1969 inplanterades 60000 pestresistenta amerikanska signalkräftor i 60 svenska vatten. Trots att den fixa premiären är borttagen sedan 1993 och kräftan får säljas året runt, tycker många ändå att den rätta tiden för kräftskiva är i augusti, under augustimånen.
Klicka på rubriken för mer information om Svenska Kräftor.

Kräftor köpes

Svenska Levande Kräftor köpes,samt Kokta färska Kräftor köpes hela året.
Ange ert pris per kilo samt kontaktuppgifter till
info@campcontinental.se

Svenska Kräftor

SVENSKA KRÄFTOR



Att äta kräftor i Sverige har både gamla och kungliga anor. Seden har som så många andra importerats från kontinenten. I skriftliga källor berättas det att munkarna under medeltiden konsumerade stora mängder kräftor under fastan. Kräftan räknades som fisk och var tillåten när det rådde köttförbud. Så småningom blev det även mode att äta kräftor och andra skaldjur hos de kungliga hoven och adeln. Detta mode spred sig även till Sverige.Första gången kräftor nämns i svensk gastronomi är i ett brev från Erik XIV till fogden på Nyköpingshus daterat 1562 där kungen befaller att man ska skaffa fram så många kräftor som möjligt inför hans syster Annas bröllop. Vi vet också att kung Erik odlade kräftor i de vattenfyllda vallgravarna runt Kalmar slott. På den tiden åts kräftorna inte hela och kalla utan de var i stället huvudingrediens i olika sorters färser och stuvningar.I Kajsa Wargs kokbok från 1700-talet finns gamla recept nertecknade på hur man lagar kräftkaka, kräftkorv och stuvade rudor med kräftstjärtar. När man började äta kräftorna hela kokades de som vi gör idag, men de serverades fortfarande rykande varma. Det var först i slutet av 1800-talet som kräftorna tilläts svalna i sitt eget spad för att sedan serveras kalla dekorerade med kvistar av krondill.Kräftskivan - vår ursvenska mattradition är tvärtemot vad vi gärna vill tro en ganska ung företeelse. Ordet kräftskiva dök inte upp i pressen förrän på 1930-talet. Det egentliga ursprunget finner vi i den borgerliga kräftsupen från slutet på 1800-talet. Då, när nationalromantiken stod i full blom, tog man farväl av sommaren med kräftor på verandor och i bersåer runtom i landet. Så småningom blev det allt populärare att ställa till med kräftkalas. Den ökande konsumtionen och den växande kräftexporten blev till slut ett hot mot den svenska flodkräftan. För att undvika utfiskning infördes i slutet av 1800-talet restriktioner för kräftfiske, och så småningom fick vi ett premiärdatum fastställt till den 8 augusti. På så vis blev kräftskivan fixerad i tiden. 1907 drabbades våra vatten av kräftpest som nära nog slog ut vår inhemska flodkräfta. 1969 inplanterades 60000 pestresistenta amerikanska signalkräftor i 60 svenska vatten. Trots att den fixa premiären är borttagen sedan 1993 och kräftan får säljas året runt, tycker många ändå att den rätta tiden för kräftskiva är i augusti, under augustimånen.
Klicka på rubriken för mer information om Svenska Kräftor.

Svenska kräftor

Att äta kräftor i Sverige har både gamla och kungliga anor. Seden har som så många andra importerats från kontinenten. I skriftliga källor berättas det att munkarna under medeltiden konsumerade stora mängder kräftor under fastan. Kräftan räknades som fisk och var tillåten när det rådde köttförbud. Så småningom blev det även mode att äta kräftor och andra skaldjur hos de kungliga hoven och adeln. Detta mode spred sig även till Sverige.Första gången kräftor nämns i svensk gastronomi är i ett brev från Erik XIV till fogden på Nyköpingshus daterat 1562 där kungen befaller att man ska skaffa fram så många kräftor som möjligt inför hans syster Annas bröllop. Vi vet också att kung Erik odlade kräftor i de vattenfyllda vallgravarna runt Kalmar slott. På den tiden åts kräftorna inte hela och kalla utan de var i stället huvudingrediens i olika sorters färser och stuvningar.I Kajsa Wargs kokbok från 1700-talet finns gamla recept nertecknade på hur man lagar kräftkaka, kräftkorv och stuvade rudor med kräftstjärtar. När man började äta kräftorna hela kokades de som vi gör idag, men de serverades fortfarande rykande varma. Det var först i slutet av 1800-talet som kräftorna tilläts svalna i sitt eget spad för att sedan serveras kalla dekorerade med kvistar av krondill.Kräftskivan - vår ursvenska mattradition är tvärtemot vad vi gärna vill tro en ganska ung företeelse. Ordet kräftskiva dök inte upp i pressen förrän på 1930-talet. Det egentliga ursprunget finner vi i den borgerliga kräftsupen från slutet på 1800-talet. Då, när nationalromantiken stod i full blom, tog man farväl av sommaren med kräftor på verandor och i bersåer runtom i landet. Så småningom blev det allt populärare att ställa till med kräftkalas. Den ökande konsumtionen och den växande kräftexporten blev till slut ett hot mot den svenska flodkräftan. För att undvika utfiskning infördes i slutet av 1800-talet restriktioner för kräftfiske, och så småningom fick vi ett premiärdatum fastställt till den 8 augusti. På så vis blev kräftskivan fixerad i tiden. 1907 drabbades våra vatten av kräftpest som nära nog slog ut vår inhemska flodkräfta. 1969 inplanterades 60000 pestresistenta amerikanska signalkräftor i 60 svenska vatten. Trots att den fixa premiären är borttagen sedan 1993 och kräftan får säljas året runt, tycker många ändå att den rätta tiden för kräftskiva är i augusti, under augustimånen.
Klicka på rubriken för mer information.